Regler och villkor

Nordiska ”falska vänner”

Om ni frågar mig, så tycker jag att somrar med fördel ska tillbringas på hemmaplan här i Norden – ingenting är så underbart som somrarna här. Ljuset, grönskan och atmosfären är oslagbara. Jag kan varmt rekommendera turer ut på mer okända vägar: åk ut i skärgården men välj kanske den finska istället, vandra mellan Norge och Sverige i vår gemensamma fjällvärld, ta en färja till valfritt grannland och gör det mesta av vår närhet till varandra och vårt geografiska läge.

Om ni planerar en tur till något av våra nordiska grannländer kanske jag kan få skicka med lite språklig bra-att-veta …

Publicerad 2015-06-22

Falska vänner

Falska vänner är två ord i olika språk som är förvillande lika och därmed utgör en risk för missförstånd. Antingen stavas de ungefär likadant eller så låter de intill förvillelse lika trots att de egentligen inte betyder samma sak. I vissa fall är det bara en slump som triggar våra hjärnors önskan att bringa ordning, men andra gånger beror det helt enkelt på att orden är släkt eller av samma ordstam men har fått skilda betydelser. Tidens gång kan vara en orsak, men det kan också bero på att de kommit in som låneord vid olika tidpunkter eller för att fylla olika betydelser i de två språken. Med andra ord är det som upplagt för falska vänner mellan de nordiska språken.

Norska–danska–svenska

Ett av de allra vanligaste exemplen brukar vara missförståndet mellan det norska/danska rolig (lugn, stillsam) och svenskans rolig (underhållande, roande), men självklart finns det många fler. Min kollega Sevika nämner ett helt gäng i sitt blogginlägg Svenskar har svårt att förstå norska – Skavlan minskar avståndet mellan språken. Jag tänkte att vi kunde bjuda på några till:

  • Det danska och norska ordet bedrift har betydelsen företag. På svenska betyder bedrift istället att utföra ett konststycke, en bragd.
  • I Sverige säger vi blöt för när något är vått. I Danmark betyder blød istället mjukBlöt i svenskan finns dock kvar i ordbildningar som blötdjur (skal- och ryggradslösa och därmed ”mjuka”). I Norge använder man myk som inte förvirrar en svensk på samma sätt.
  • Lov betyder lag i Danmark och Norge medan vi i Sverige använder det för ferie eller semester. Men skulle man i Sverige fråga om lov, så har vi ett uttryck där betydelsen av lov närmar sig den danska eller norska. Pratar man om lov som ledighet så heter det i Norge och Danmark ferie.
  • Norska boller motsvaras av svenska bullar. Boll på svenska är ball på norska och bold på danska.
  • I Sverige säger vi läsk, men i Norge brus.
  • Ordet by betecknar både i Norge och Danmark en stad, medan ordet i Sverige helt tvärtemot betyder ett mycket litet samhälle.
  • Svenska virkning heter hækling på danska och norska. Deras virkning har på svenska betydelsen verkan.
  • Danska/norska værelse skulle man som svensk kunna tro betyder varelse, men det gör det inte – det betyder rum. Svenska varelse är vesen på norska och på danska stavas det væsen.
  • Säger man som svensk bärs (öl) i Norge så fnissas det nog. Det låter nämligen som bæsj, vilket i Norge betyder bajs.
  • I Norge och Danmark har ordet enkelt betydelsen enstaka, medan enkelt på svenska motsvaras av lett.

Finska–svenska

Mängden falska vänner mellan svenska och finska är av förklarliga skäl färre – språken är ju så olika – men visst finns det möjligheter till ordförvirring även här:

  • Makkara på finska betyder inte, som man skulle kunna tro, macka på svenska utan korv. En finsk grillimakkara är med andra ord en grillad korv och inte en grillad smörgås.
  • Finskans numero och svenskans nummer är inte riktigt samma sak, även om de i vissa fall sammanfaller. Det finska tunnus används istället ofta för vissa betydelser av nummer på svenska, och motsvarar ibland även ungefär svenskans siffra.
  • Finska kissa betyder inte kissa på svenska utan katt.
  • Svenska pulla betyder inte höna på finska utan lite mer oväntat bulle.

Sverigesvenska–finlandssvenska

Även mellan sverigesvenska och finlandssvenska finns det en del falska vänner eller ord som kan betyda något annat än man tror. I min kollega Lovisas blogginlägg Skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska kan ni läsa mer om just dessa två varieteter, men här kommer några ytterligare exempel:

  • De finlandssvenska orden tuta eller tutta betyder inte som man lätt skulle kunna tro samma sak på sverigesvenska utan har i stället betydelsen sova.
  • På finlandssvenska betyder tupp inte manligt fjäderfä utan (ute)dass eller toa.
  • En sverigesvensk kanelbulle är helt oväntat en finlandssvensk örfil.
  • Säger en finlandsvensk jag kommer nog antyder det inte någon osäkerhet utan ska av en sverigesvensk uppfattas som jag kommer (helt säkert).

Trevlig resa! God tur! Hyvää matkaa!

Vart ni än tar er i sommarnorden önskar vi ett riktigt gott äventyr!

Senaste bloggposter

Kakor, Kekse, μπισκότα, galletas, keksit, keksi, печенье, 曲奇饼, cookies

Kärt barn har många namn. Kakor är små textfiler som sparas i din dator/telefon och med hjälp av dom kan vi göra din besök på våran hemsida ännu bättre. Om du fortsätter att använda sidan så tillåter du detta.

Här kan du läsa mer om cookies och hur du tar bort dem