Regler och villkor

Språkligt julbord med persisk lack och sydländska nötter

Letar du efter något att pigga upp julfirandet med? Look no further! Här har du blogginlägget du behöver när det börjar bli lite däst stämning bland släktingarna kring julbordet. För vad piggar inte upp mer än lite intressant fakta om julord?! Åtminstone kan det pigga upp alla språkintresserade, och med glada språknördar är väl ändå julen i princip räddad.

Publicerad 2016-12-19

Godsaker på bordet

Om du nu sitter på ett julfirande har kanske skålen med nötter en självklar plats, och på de flesta julfiranden är det kanske den enda gång det köps oknäckta nötter (vet inte hur många fingrar jag har klämt i en nötknäckare, men ändå står jag där med valnötterna varje jul). Och här är första julordet: valnöt!

Har du undrat över varifrån nöten fått sitt namn? Förledet val i ordet valnöt har inte med varken djuret eller något val att göra. Det kommer istället från ordet välsk som betyder utländsk eller sydländsk (en kategori de flesta nötter i Sverige lär falla i och för sig, men ändå). Efterledet nöt har troligen sitt ursprung i latinets nux som betyder nöt. Nöt som i nötkreatur har inte samma ursprung: det kommer istället från det germanska ordet nauta och betecknade ursprungligen egendom.

Bredvid nötterna står kanske en skål med chokladkarameller vilket leder oss in på ordet karamell. Det finns motsvarigheter i t.ex. franskans caramel och en teori är att ordet är en ombildning av latinets cannamellis, som betyder sockerrör. Och russinen ska vi inte glömma så här i glöggtider! Ordet russin har vi lånat in från fornfranskans rosin som betyder druva. Även i dagens franska finns ordet, fast med lite reviderad stavning, nämligen raisin, kvar för vindruva. Russin däremot heter raisin sec: torkad vindruva.

Det lackar mot paketöppning

Har tomten kommit med paketen än? Om du har en pysslig omgivning har kanske lackstången åkt fram just för paketen. Förut användes lack ofta för att försegla kuvert och brev, men nu lever den nog främst kvar i paketinslagningen, och då framförallt till jul. Ordet lack har letat sig fram till oss via arabiskan, latinet och tyskan, och har sitt ursprung i det persiska ordet läk, som betyder ”rödfärg”. Ganska häftigt att tänka på resan det här ordet har gjort! Samma ursprung har dock inte det lackar mot jul. Verbet lacka har funnits i svenskan i flera hundra år, och betydde förr traska eller lunka.

Hur grått är ett äpple?

I förra julinlägget skrev jag om Staffan (en tacos utan hjärna) och andra julsånger. Julsånger har en lång tradition i Sverige och därför innehåller de ganska många konstiga, ålderdomliga ord och utryck som gör dem svåra att förstå. Ett exempel i Staffansvisan som har gäckat mig är bästa fålen apelgrå som Staffan rider själv uppå.

Fåle är inte så mycket att fundera på: det är ett gammalt ord för häst. Men apelgrå däremot betyder äppelgrå vilket inte känns superlogiskt – vad hade man för sunkiga gråa äpplen på Staffans tid?! Men det visar sig att man behöver inte oroa sig för forna tiders äppelskördar. Hästen var grå, men hade fläckar i form av äpplen på sig. Än idag används ordet apelkastad för att beskriva fläckiga hästar. Oklart om det kändes lika långsökt när visan skrevs som jag upplever det nu. Jag skulle t.ex. inte säga att en rödrandig tröja var zebraröd. Men ändå fem tummar upp för kreativiteten! Kanske ett tips på nyårslöfte – att bli mer språkligt kreativ under 2017?

Senaste bloggposter

Kakor, Kekse, μπισκότα, galletas, keksit, keksi, печенье, 曲奇饼, cookies

Kärt barn har många namn. Kakor är små textfiler som sparas i din dator/telefon och med hjälp av dom kan vi göra din besök på våran hemsida ännu bättre. Om du fortsätter att använda sidan så tillåter du detta.

Här kan du läsa mer om cookies och hur du tar bort dem