Språkbloggen: Rum för språk | Semantix

Regler och villkor

Hanterar du kommunikation på flera olika språk men upplever det krångligt och svårt med översättningar och andra språkutmaningar? Det här är bloggen för dig. Vi delar med oss av kunskap, insikter, praktiska tips och exempel från vår vardag.

Kategorier

Lokalisering är en viktig del vid översättning av texter, men det är inte alltid helt lätt att greppa vad det innebär. Kort sagt kan man säga att lokalisering handlar om att anpassa någonting språkligt och kulturellt till lokala förhållanden. I det här inlägget fokuserar jag på det rent språkliga perspektivet, men vi har tidigare publicerat flera andra blogginlägg som rör lokalisering.

Den 11‒12/2 arrangerades företagseventet Togetherav Elia, European Language Industry Association, i Barcelona. Fem representanter från Semantix var på plats, nämligen de fyra internöversättarna i Sverige samt Semantix chef för leverantörsarbetet inom översättning, Elin Ward.

Jag är ny här och har egentligen aldrig varit i kontakt med Semantix olika typer av tjänster. Så det första jag tänkte för mig själv när jag började arbeta här var: ”Vadå översättning? Vad ska det vara bra för?"

Vi kan väl ganska enhälligt konstatera att emojier idag är en integrerad del av gemene man och kvinnas vardag. De flesta av oss använder dem, och även om vi inte gör det så ser vi dem åtminstone både här och där varje dag. Vi använder dem för att förkorta texten enligt credoten bild säger mer än tusen ord, men också för att underlätta kommunikation genom att ge ytterligare en känsla för vad vi som avsändare menar. Men betyder det att man alltid kan och ska använda emojier, i alla typer av texter och till vem som helst?

Få ord är väl så omstridda i svensk språkhistoria som det personliga pronomenet hen. Man må tycka om det eller inte, använda eller undvika det, omfamna eller ignorera det, men det är ett välkommet tillskott till många översättares vokabulär av den enkla anledningen att det är ett effektivt litet ord.

Före e-postrevolutionen var det nog inte så många som kände igen tecknet @. Idag är det mer än välkänt, men vi har fortfarande lite svårt med vad det ska kallas. I Sverige är vi alltför ofta lata och använder engelskans at-tecken ‒ ofta bara at ‒ eller kanske något av de underbara smeknamnen: snurrbulle, kanelsnäcka och så vidare.

Maskinöversättning har blivit en del av vår vardag och detta mycket tack vare maskinöversättningstjänster som Google Translate. Idag har vi tillgång till en uppsjö olika översättningsmotorer, tjänster och företag som erbjuder översättningsstöd. Maskinöversättning, som jag i fortsättningen kommer att förkorta till MT (machine translation), är ett fantastiskt hjälpmedel. Det låter oss förstå texter på språk från hela världen och det låter oss (i teorin) kommunicera med vem som helst. Tekniken går framåt med stormsteg och vi kan konstatera att nästa generation kommer att växa upp i en värld med avsevärt färre och lägre språkbarriärer.

Uppgiften att ta reda på vilken språkkunskap personalen har kan kännas svårt. Man kan till exempel ha mycket kunskap om lite eller så man kan ett ha stort ordförråd i ett visst språk men ingen grammatik. Jag ställde några frågor till Charlott Israelsson här på Semantix. Charlott är chef för Semantix språkutbildningar och har arbetat länge i branschen. Hon borde ha svar på mina frågor.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Cookies

Denna webbplats lagrar cookies på din dator för att förbättra och personalisera din användarupplevelse, både på den här webbplatsen och i andra medier. Genom att fortsätta använda webbplatsen så godkänner du detta. Läs mer om våra cookies och hur du kan ta bort dem här.