Regler och villkor

Skillnader och likheter mellan bosniska, serbiska och kroatiska

Sveriges används i offentliga sammanhang ofta förkortningen BKS som är ett samlingsnamn för bosniska, kroatiska och serbiska. Anledningen till samlingsnamnet är att dessa språk ligger nära varandra och att man kan kommunicera information på BKS och talare av alla tre språken kan förstå. Det är ett effektivt och hanterligt sätt för svenska myndigheter att nå ut, men självklart så finns det såväl likheter som olikheter språken emellan.

Publicerad 2016-07-25

Serbokroatiska

Under Jugoslavientiden var serbokroatiska det officiella språket i landet, och det fanns en östlig variant (i Serbien, Montenegro och Makedonien) och en västlig variant (i Kroatien och Bosnien-Hercegovina). Man använde sig av två alfabet: det kyrilliska och det latinska. Redan på den här tiden fanns det alltså regionala och dialektala skillnader, men det officiella språket var serbokroatiska.

Språken delades upp

Efter konflikterna på 90-talet delades Jugoslavien upp i flera nya nationer och dessa valde också att etablera egna offentliga språk. Serbokroatiska delades i tre språk: bosniska, kroatiska och serbiska. Serbiska använder fortfarande både kyrilliskt och latinskt alfabet medan bosniska och kroatiska skrivs med latinskt.

Rent lingvistiskt är skillnaderna inte så stora – man förstår varandra generellt sett helt obehindrat i både tal och skrift. Vad som är ett språk eller inte avgörs av både språkliga och politiska kriterier. Man brukar lite skämtsamt säga att ett språk är en dialekt med en armé och flotta (Max Weinreich), och eftersom de nya nationsbildningarna ville etablera sig väl så valde man också att etablera sina språk.

Fortsatt lika

Bosniska, kroatiska och serbiska är fortsatt mycket lika, men de förändras förstås var och en för sig nu när de är sina egna. De hanterar modeord, lånord och nyord olika och kommer kanske på sikt att bli alltmer olika i framtiden, men idag får man nog ändå säga att det fortfarande skiljer mindre mellan dessa språk än mellan svenska, norska och danska.

Auktorisation i alla språken

Kammarkollegiets auktorisation av translatorer hanterar fortfarande bosniska, kroatiska och serbiska inom en och samma auktorisation. De translatorer som tidigare var auktoriserade i serbokroatiska fick sin auktorisation konverterad när Kammarkollegiet gick över från beteckningen serbokroatiska till BKS.

Senaste bloggposter

Cookies

Vi använder cookies för att göra ditt besök på vår webbplats ännu bättre. Genom att fortsätta
använda webbplatsen så godkänner du detta.