Regler och villkor

Kraftuttryck och ersättningssvordomar

Kraftuttryck väcker många känslor, men oavsett vad vi personligen tycker om dem så är de en integrerad del i allas våra språk, vilket i sin tur betyder att de är viktiga att ha kunskap om. Uppskattningsvis är i snitt 0,3–0,7 % av allt vi säger i vardagligt tal svordomar– även om vissa förstås svär mycket oftare än andra – upp till ca 3 %, säger forskningen. Som jämförelse kan nämnas att de personliga pronomina utgör ungefär 1 % i talat språk.

Publicerad 2015-07-13

Allmänt svär vi oftare när vi talar än när vi skriver. Dels är svordomar omedelbara och känslomässiga uttryck som ofta är spontana, dels känns det säkert ofta mer olämpligt att skriva dem eftersom de då blir mer permanenta. Vi svär dock mer när vi twittrar än när vi talar – 1,15 %! Sannolikt beror det på att kommunikationen på Twitter är kort, snabb och ganska anonym.

Svära får oss faktiskt att må bättre

Svordomar är känsloord. De förmedlar en omedelbar känsla på ett sätt som få andra ord i språket gör, vilket också är en anledning till att ersättningssvordomar är vanliga. Vi behöver alla kunna ta till kraftuttryck nu och då, och faktum är att forskningen pekar på att det också får oss att må bättre och klara av svåra saker – oavsett om vi vill ta de riktiga svordomarna i vår mun eller hellre väljer ersättningsord. Det finns studier som visar att kraftuttryck hjälper oss att bättre stå ut med bland annat smärta. Det kan vara något att ta fasta på nästa gång du slår i lilltån riktigt hårt.

Ersättningssvordomar

I många situationer är svordomar inte lämpliga att återge, men man behöver visa att de faktiskt förekommer. De kan då ersättas med till exempel ett pip på tv och i radio eller med ersättningstecken i text – exempelvis j-a, f-nd*mnthe c-word eller den mer grafiska versionen man ofta ser i tecknade serier:

svor ,svordom1eller   svordom3.

Det finurliga med pip eller ersättningstecken är att det är upp till dig som lyssnare eller läsare att själv fylla i vad som censurerats bort.

Anfäkta och anamma

Själv tycker jag att ersättningssvordomarna är extra intressanta – de utgör ju i någon bemärkelse en accepterad form av ett kraftuttryck som man av olika anledningar inte vill använda. Exempel som vi alla känner igen är ord som jämrans eller Kapten Haddocks anfäkta och anamma, men det finns också gammalmodigare varianter som järnspikar eller det brittiska hell’s bells.

De flesta av ersättningssvordomarna anspelar på att de låter nästan likadant eller är en lätt förvrängning av det ursprungliga ordet. Det brittiska gosh är exempelvis en förvrängning av god (gud) och järnspikar i sin tur av jäklar eller det grövre jävlar.

Skandinaver föredrar siffror

Speciellt för Skandinavien är att vi gärna använder siffror i våra ersättningssvordomar. Bakgrunden är förstås att tal tidigt i vår historia representerade heliga eller magiska saker och företeelser. På svenska är sjutton, som i fraser som fy sjutton, mycket vanligt, medan man i Finland snarare använder sexton, vilket ger ett kraftfullt fy sexton i stället.

Attans går tillbaka till talet 18 som ansågs vara Odens eget tal och därmed farligt – man valde då hellre 17 som det något mildare alternativet. Dessutom innehåller siffran 17 talet 7 som sedan urminnes tider varit heligt och magiskt i många kulturer. Redan babylonierna såg 7 som speciellt eftersom de räknade till 7 himlakroppar som kunde skönjas från jorden med blotta ögat. I Sverige finns även uttryck som hundra gubbartusan också och sjuttsingen som anspelar på siffror.

Alla ord behövs

Alla ord fyller en funktion i ett språk och de finns där av en anledning. Vilka man väljer att använda hänger ihop med vilket budskap man vill få fram och till vilken målgrupp man vänder sig. Svordomar och dess ersättare är av förklarliga skäl helt beroende av sammanhang, stilnivå och syfte – ibland har de ett berättigande och andra gånger inte. Oavsett vilket behöver vi känna till dem och förstå deras plats i språket.

Senaste bloggposter

Kakor, Kekse, μπισκότα, galletas, keksit, keksi, печенье, 曲奇饼, cookies

Kärt barn har många namn. Kakor är små textfiler som sparas i din dator/telefon och med hjälp av dessa kan vi göra ditt besök på vår hemsida ännu bättre. Om du fortsätter att använda sidan så tillåter du detta.

Här kan du läsa mer om kakor och hur du tar bort dem