Regler och villkor

Att lokalisera översättningar är problematiskt ‒ särskilt när det gäller betyg

Lokalisering är en viktig del vid översättning av texter, men det är inte alltid helt lätt att greppa vad det innebär. Kort sagt kan man säga att lokalisering handlar om att anpassa någonting språkligt och kulturellt till lokala förhållanden. I det här inlägget fokuserar jag på det rent språkliga perspektivet, men vi har tidigare publicerat flera andra blogginlägg som rör lokalisering.

Publicerad 2016-03-21

Vill du veta mer kan du därför ta en titt på de här inläggen:

Lokalisering är en del av översättningsprocessen

Att lokalisera text är en naturlig del i alla översättares vardag. I själva översättningsprocessen ingår alltid en form av lokalisering – man anpassar någonting språkligt till ett visst förhållande. När man översätter school till skola handlar det om ren översättning, men översättning ‒ även av bara enstaka ord ‒ kan även innefatta lokalisering. Så blir fallet om vi exempelvis ska översätta bensin till engelska. När jag gör valet mellan petrol och gasoline har jag redan lokaliserat min översättning beroende på målgrupp och anpassat texten till ett lokalt förhållande. Hur mycket man lokaliserar, och hur svårt det är att göra det, varierar beroende på vilka käll- och målspråk det handlar om, vilken typ av text det är, var översättningen ska användas och i vilket syfte.

Hur svårt är det att lokalisera?

Vissa fenomen och ord går inte att direktöversätta eftersom det inte finns en motsvarighet till det på målspråket. Sådana texter kräver mer lokalisering än andra. En text om, säg, ett piano skulle troligen inte kräva så mycket lokalisering, medan en text om pimpling troligen skulle kräva ganska mycket lokalisering för en brasiliansk allmänhet.

Det finns olika typer av lokaliseringslösningar

När det gäller översättning av ett fenomen som inte finns i målspråket kan översättaren välja att lokalisera på olika sätt, eller inte alls. Om jag till exempel ska översätta en artikel i en personaltidning med ett personporträtt av en medarbetare till amerikansk engelska och det i den svenska källtexten nämns att Laila äter en semla under intervjun ‒ hur ska jag översätta semla? Här finns flera alternativ:

  • Jag kan skriva semla i översättningen och utgå från att var och en som läser själv får kolla upp vad the semla är.
  • Jag kan också skriva semla och lägga till en kort presentation av vad en semla är (typ a type of Swedish bun filled with almond paste and topped with whipped cream, usually eaten during Lent).
  • Jag kan också välja att bara ta ett ungefärligt motsvarande fenomen som finns i målspråket och skriva att Laila åt en sweet roll. Då kommer läsaren förmodligen inte att reagera alls, men inte heller få den kulturella kännedomen om semlan.

Det bästa är förstås att göra kunden uppmärksam på problematiken och fråga om de har någon åsikt samt föreslå en lösning. Oavsett vad man väljer är det bra att skicka med en kommentar till kunden om vilken lösning man har valt.

Betyg är komplext

En del fenomen kan finnas i flera språk och ändå vara svåra att översätta och kräva mycket lokalisering. Betyg är verkligen ett sådant fenomen. Jag skulle tro att alla länder och språk har ord för att beskriva skol- och betygssystem, men systemen i sig skiljer sig oerhört mycket åt länder emellan. Och inte bara länder emellan ‒ de kan även skilja sig åt inom samma land beroende på utbildningsnivå (grundskolan kan ha ett system och högskolor ett annat), år (betygssystemet byts ju ut med jämna mellanrum i många länder) eller till och med inom ett lärosäte eller program. Titta bara på det svenska betygssystemet på högskolor och universitet ‒ där skiljer sig betygsskalorna åt till och med även inom fakulteter där olika instanser kan ha tre, fyra eller sju betygsgrader – eller bara godkänt eller icke godkänt. Hur skulle man göra för att ”översätta” mellan dessa system? Motsvarar t.ex. VG på de flesta högskoleutbildningar AB eller Ba på juristprogrammet?

Betygsgrader ska inte lokaliseras

Betyg är speciellt på det sättet att man generellt sett inte bör lokalisera betygsgrader. Det är inte översättarens sak att försöka fastställa att en grad i ett utländskt betygssystem motsvarar en betygsgrad i ett svenskt betygssystem ‒ det är faktiskt inte någons sak. Betyg visar vilket betyg den studerande fick där betyget delades ut ‒ i det landet, på det lärosätet, det året, i den årskursen, i det betygssystemet. Det går inte rakt av att omvandla betyg. Hur skulle man omvandla ett betyg på en tiogradig skala till ett betyg på en tregradig skala? Det är istället upp till slutanvändaren att tolka betygen i sitt syfte. Här, till skillnad från mycket annan översättning, lägger man alltså ett större ansvar på den som ska läsa texten i slutändan och fatta ett beslut eller göra en bedömning utifrån det. Det blir förvisso svårtolkat för en oinsatt läsare, men det blir korrekt, vilket är syftet. Översättaren översätter däremot alltid ämnena som personen i fråga har läst och övrig information i betyget, men själva betygsgraden ska inte lokaliseras.

Däremot är det alltid hjälpsamt med en kommentar till kunden eller en översättarens anmärkning i översättningen. T.ex. så här:

Ämne                Betyg

Matematik B     7 [På en skala mellan 4 och 10 där 10 är utmärkt och 4 underkänt, ö.a.]

På det sättet hjälper man läsaren att få en uppfattning om ungefär hur bra betygsgraden är.

Kan man aldrig lokalisera betyg?

I vissa texter fungerar det att lokalisera betyg lite löst. Jag översätter främst från finska, och i Finland används i huvudsak ett betygssystem mellan 4 och 10 där 10 är utmärkt och fyra underkänt. Om vi då tar det där personporträttet i personaltidningen som exempel igen. Om det i den finska källtexten står att Laila fick en 10:a i fysik, så skulle jag kunna lokalisera det direkt och i översättningen skriva att Laila fick A eller högsta betyg i fysik. I den här kontexten är hennes kompetens inte det allra viktigaste. Artikeln nämner bara att hon hade lyckats bra med studierna i fysik, helt enkelt, och den som läser artikeln behöver inte veta exakt hur duktig hon var med svenska mått mätt. Man förstår ändå att hon var duktig.

Ingen världsomspännande enhetlig betygsskala ännu, men en europeisk början

Så i dagsläget är vi alltför långt ifrån någon konsensus länder, lärosäten och betygssystem emellan för att kunna lokalisera betyg på ett korrekt sätt. Drömmen vore förstås att vi i framtiden får någon typ av standardskala – eller åtminstone en mall man kunde gå efter för att lätt se vilket betyg som motsvarar vilket – i alla världens betygssystem, gamla som befintliga. Högskolor och universitet i Europa har kommit en bra bit på den vägen i och med ett system för överföring av studiemeriter, ECTS (European Credit Transfer and Accumulation System, som du kan läsa mer om här). Med ett enhetligt globalt sådant system skulle översatta betyg bli betydligt lättare att tolka ‒ och lokalisera, om kunden så vill.

Senaste bloggposter

Kakor, Kekse, μπισκότα, galletas, keksit, keksi, печенье, 曲奇饼, cookies

Kärt barn har många namn. Kakor är små textfiler som sparas i din dator/telefon och med hjälp av dessa kan vi göra ditt besök på vår hemsida ännu bättre. Om du fortsätter att använda sidan så tillåter du detta.

Här kan du läsa mer om kakor och hur du tar bort dem