Regler och villkor

I huvudet på en tolk – möt Vasvija på Semantix tolkcenter

Ett dovt sorl av röster fyller det ljusa kontorslandskapet. Det kunde vara vilken arbetsplats som helst, med den skillnaden att det här ibland går att urskilja ord och fraser på en rad främmande språk, som arabiska, tigrinska, albanska och ryska. I bås, bakom ljuddämpande skärmar, sitter kvinnor och män från olika delar av världen och tolkar samtal via telefon – polisförhör, läkarbesök, samtal mellan klienter och handläggare på socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

Publicerad 2015-11-09

Vi befinner oss på Semantix tolkcenter i Uppsala, där arbetsdagen just har börjat. Här arbetar ett fyrtiotal fast anställda interntolkar som utför distanstolkningsuppdrag med hjälp av telefon eller Tolkomat (vår lösning för videotolkning) för Semantix många kunder i den offentliga sektorn.

Längst in i ett ombonat hörn av lokalen har Vasvija Smajic sin arbetsplats. Vasvija arbetar som tolk på Semantix i BKS (bosniska, kroatiska och serbiska) sedan två år. I den här veckans blogginlägg berättar hon om hur det är att vara tolk.

En passionerad tolk

Dagens första uppdrag kommer från en polis i Skåne. Telefonen ringer och Vasvija svarar:

– Jag heter Vasvija och är BKS-tolk för Semantix. Jag arbetar under tystnadsplikt, är opartisk och neutral och tolkar allt som sägs i rummet i jag-form.

Presentationen kommer som ett rinnande vatten, först på Vasvijas modersmål bosniska och sedan på svenska (läs mer om tolkens presentation och god tolksed här). Därefter börjar samtalet: ett kort förhör av en målsägande. Vasvija växlar obehindrat mellan språken. Hon ber ibland om upprepningar och förtydliganden så att det inte ska ske några missförstånd eller feltolkningar.

– Jag har verkligen ett passionerat förhållande till det här yrket, säger Vasvija när tolkningen är avslutad. Det är intensivt och ställer krav, inte minst på att allt ska tolkas korrekt. Det gillar jag! Och jag lär mig nya saker om hur det svenska samhället fungerar – varje dag! Dessutom får jag en kick av att känna att jag hela tiden hjälper andra människor i mitt arbete.

Hur kom det sig att du blev tolk?

– Jag träffade en tjej på en av mina tidigare arbetsplatser som var dövstum och jag var så imponerad av hur hon klarade sig – minst lika bra som alla de andra kollegorna! Hon lärde mig lite teckenspråk och då väcktes tanken på att jag skulle bli teckenspråkstolk, berättar Vasvija.

I det skedet passade det inte Vasvija att påbörja en lång utbildning, men tanken på att bli tolk fanns kvar. Några år senare, ganska sent i arbetslivet, bestämde hon sig för att säga upp sig. Hon var på väg att slita ut sig själv, både till kropp och själ. På Arbetsförmedlingen såg hon ett anslag om en arbetsmarknadsutbildning för kontakttolkar.

– Jag blir fortfarande alldeles upprymd av tanken! Det här ville jag göra, jag spelade ut alla mina kort och berättade min historia för handläggaren. Jag fick göra ett språktest och blev sedan antagen till utbildningen på Wiks folkhögskola utanför Uppsala. Det kändes som om det var det här jag hade väntat på, säger Vasvija, som kom till Sverige från det krigshärjade Bosnien i början av 1990-talet.

Efter tolkutbildningen arbetade hon en kort tid som frilanstolk, innan hon hörde talas om Semantix nyöppnade tolkcenter. Hon lockades av tanken att kunna arbeta heltid som tolk med fast lön. Hon började hos Semantix hösten 2013 och har sedan fortsatt.

– Det är en jättebra arbetsplats, jag trivs verkligen! Jag har stort utbyte av mina tolkkollegor – vi kan diskutera svåra tolksituationer eller om något går snett under ett uppdrag. Vi är varandras lärare, säger Vasvija.

Hur skulle du beskriva en god tolk?

– Först och främst måste man besitta riktigt bra kunskaper i de språk man tolkar. Man måste också ha ett starkt engagemang och en förmåga att kunna samspela, för tolkningen är just ett samspel mellan de olika parterna. Det gäller att hitta rätt tonläge för att kunna förmedla hela budskapet som ska tolkas, förklarar Vasvija.

– Det hjälper också om man har varit med om en del i livet. Att själv en gång ha varit asylsökande är förstås en värdefull erfarenhet vid en sådan tolkningssituation.

Gör sina egna ordlistor

Vasvija går tillbaka till arbetet. Den förra tolkningen avslutades tidigare än beräknat och därför kan Vasvija ta ett akut samtal från en Stockholmspolis som behöver en telefontolk till ett förhör med en misstänkt. Hon berättar att det alltid är en liten anspänning innan kunden ringer.

– Men så fort jag fått höra vad samtalet gäller så släpper den.

Hon antecknar hela tiden under tolkningen. Om det dyker upp nya ord som hon inte kan, så lägger hon till dem i sin ordlista. Eller egentligen är det flera ordlistor, en för varje område hon tolkar inom.

– Här har jag har listor för olika typer av sjukvårdstolkning, en för juridik, en för tolkning hos polisen och så vidare, berättar Vasvija och visar ett helt skåp fullt med ordlistor och anteckningar som hon samlat på sig under sina år som tolk. Under lediga stunder uppdaterar hon listorna – och passar på att digitalisera dem på datorn.

Till sist, har du några tips till blivande tolkar?

– Var engagerad och sträva efter att utvecklas. Ha respekt för uppdraget och tolkens roll i samhället. Jobba med dina ordlistor och håll dig uppdaterad, till exempel genom att lyssna på nyheter varje dag, både på tolkspråket och på svenska. Läs tidningar, böcker – ja, allt du kommer åt. Och våga ta din plats, ”kräv respekt” – som Zlatan! säger Vasvija och skrattar innan vi måste avsluta intervjun.

Nu ringer nämligen nästa kund, en läkare från en vårdcentral i Västerbotten.

Senaste bloggposter

Kakor, Kekse, μπισκότα, galletas, keksit, keksi, печенье, 曲奇饼, cookies

Kärt barn har många namn. Kakor är små textfiler som sparas i din dator/telefon och med hjälp av dessa kan vi göra ditt besök på vår hemsida ännu bättre. Om du fortsätter att använda sidan så tillåter du detta.

Här kan du läsa mer om kakor och hur du tar bort dem