Regler och villkor

Olika språk - olika världar?

Ju fler språk man talar, desto fler sätt kan man se – och beskriva – världen på. Beroende på till exempel kultur och levnadsmiljö har människor olika behov när vi ska kommunicera med varandra. Det är både spännande och tankeväckande att fundera över på vilket sätt vårt språk påverkar vår världsbild.

Publicerad 2015-02-03

Hundra typer av snö?

Myten om att eskimåer har flera hundra ord för snö är vida spridd, men faktum är att när det gäller samerna är det ingen myt. För samer, och i synnerhet renskötande samer, som har levt i en miljö där snön har en stor inverkan på livet, är det naturligt att snön och vintern även får en central plats i språket. Våra behov av att kunna prata om något har en direkt inverkan på vårt ordförråd. Jämför med ditt eget fritidsintresse: om du tillbringar en stor del av din fritid i ett stall, utökar du på ett naturligt sätt ditt ordförråd kring hästar. Det räcker inte längre med att veta att hästen har man, svans och fyra hovar, utan du behöver kanske även känna till ganasch, karled och has. I den här listan ser du några exempel på snö och snörelaterade termer i nordsamiskan:

Kärlek på vietnamesiska

I romanen Ru av vietnamesisk-kanadensiska Kim Thuy lär vi oss att vietnamesiskan har olika ord för olika typer av kärlek. Vill du uttrycka kärlek som inte handlar om förälskelse, kärlek av tacksamhet eller kanske berusande kärlek? Kärlek mellan vänner, föräldrar eller älskande? Vårt svenska Jag älskar dig fungerar för både familj, vänner och vår livspartner, medan den som talar vietnamesiska uttrycker sina känslor med mer specifika ord.

De tre små orden är kända för att vara oväntat svåra att uttala – tror du att det blir lättare eller svårare i och med en mer begränsad betydelse? 

Finnens självbild byggd på sisu?

Språket påverkar hur vi ser på världen omkring oss, men hur är det när det gäller vår syn på oss själva? Det finska ordet sisu är ett centralt begrepp i den finska kulturen och identiteten – ett begrepp som numera även används i svenskan, och i SAOL definieras som "seg kraft och uthållighet, kampvilja". En snabb sökning på nätet visar på de positiva konnotationer som omger ordet: det finns flera företag och varumärken som bär namnet sisu. Kanske kan finländaren hitta kraft i den nedärvda finska sisun – men kanske kan det även leda till att motsatsen till sisu ses som en svaghet. En egenskap som har en så central roll i en kultur blir till en utgångspunkt för de kulturella definitionerna av ”bra” och ”dåliga” egenskaper. Detta är även tydligt när man tittar på vilka konnotationer som hänger ihop med ordet macho, beroende på var i Europa man hör det.

En hel hand jordgubbar – alldeles lagom många

I en värld där siffror ofta spelar en viktig roll är det svårt att tänka sig vårt språk utan räkneord. Vissa mindre språk i Sydamerika, till exempel Pirahã, saknar dock just detta - på sin höjd har man ord för ett, två och möjligen tre, eller så använder man uttryck som ”hela handen” eller ”två händer”. Eftersom vi skapar ord för det vi har behov av att kommunicera om i vardagen, kan det vara värt att fundera över när vi behöver siffrorna. Vilken typ av liv skulle vi leva, om vi inte hade behov att kunna uttrycka siffror? Visserligen har vi inte heller på svenska alltid lust att vara exakta – det luddiga måttet ”lagom” fungerar ju alldeles utmärkt i många situationer.

Läs mer om Pirahã i en intervju med språkforskaren Daniel Everett, vars upptäckter skapade turbulens och konflikter i lingvistvärlden.

Senaste bloggposter

Kakor, Kekse, μπισκότα, galletas, keksit, keksi, печенье, 曲奇饼, cookies

Kärt barn har många namn. Kakor är små textfiler som sparas i din dator/telefon och med hjälp av dessa kan vi göra ditt besök på vår hemsida ännu bättre. Om du fortsätter att använda sidan så tillåter du detta.

Här kan du läsa mer om kakor och hur du tar bort dem