Regler och villkor

Påsk ur ett språkligt perspektiv

I julas skrev jag ett inlägg om julrelaterade ord. Nu när det har blivit dags för nästa stora traditionstyngda högtid, påsken, tänkte jag göra detsamma med den. Och varför inte gå rakt på sak och börja med det mest uppenbara: varifrån kommer ordet påsk?

Publicerad 2015-04-06

Vad betyder påsk?

Ordet är lika vanligt som det är gammalt. Det kommer från det hebreiska ordet pesach som betyder gå förbi eller skona och kommer sig av att Guds dödsängel, som skulle döda alla nyfödda pojkar, gick förbi – skonade – vissa hus. Ordet kom till oss via arameiskans paska (här börjar det ju låta riktigt likt faktiskt) och på fornsvenska hette det paskar. I svenskan blev det sedan påska innan det till slut ändrades till som det är i dag, det enstaviga påsk. I norskan och danskan har man fortfarande kvar det tvåstaviga påske. Så när vi sjunger att julen varar in till påska är det alltså inte för att det skulle låta dåligt med påsk, utan för att det faktiskt hette påska en gång i tiden.

Den svarta blå måndagen

Hela stilla veckan är som en karneval av märkliga namn, även om vi har stulit två av dem från fasteveckan. Veckans två första dagar, blåmåndag och vita tisdagen, är nämligen egentligen namnen på de första dagarna under veckan då fastan inleds, det vill säga drygt 40 dagar innan påsk. Det är första dagen i den veckan som brukar kallas blåmåndag eller ibland svartmåndag. Man tror att namnet har sitt ursprung i hur man brukade smycka interiören i kyrkobyggnader under den här tiden – på vissa håll i blått eller lila, och på andra i svart. Varför dessa färger har blandats ihop beror också på att man förr i tiden nämligen inte gjorde någon skillnad på svart och blått – till exempel tror man att Harald Blåtand fick sitt namn från att han faktiskt hade en svart tand. Tittar man närmare på det engelska black kanske man också skönja att det är besläktat med ordet blå.

Dagen därpå är förstås främst känd som fettisdagen (av att man äter fet mat innan fastan börjar), men brukar även kallas för vita tisdagen. Orsaken till det är omtvistad, men tros syfta till alla vita produkter man frossade i denna dag och fick avhålla sig från under fastan, till exempel grädde.

Dymmelonsdag, skärtorsdag och långfredag

Så efter blåmåndagen och vita tisdagens (felaktiga) comeback under stilla veckan blir det så dags för en dag som väckt många frågetecken – dymmelonsdagen. För ja, vad är egentligen en dymmel? Jo, eftersom det under stilla veckan skulle det vara just stilla och lugnt (åtminstone förr i tiden) fick gemene man inte arbeta och kyrkklockorna inte ringa. För att kyrkklockorna därför inte skulle höras lika bra bytte man ut metallkläppen som slår mot klockan mot en pinne i trä – en dymmel, och det är därifrån namnet kommer.

En dag som väckt ännu fler frågetecken är skärtorsdagen, och det är många som undrar vad ordet skär syftar till. Det handlar varken om färgen rosa eller om någon havsklippa, utan faktum är att det syftar på verbet skära (eller substantivet skär), men med en annan betydelse än vi är vana med i dag. Det betyder nämligen inte att man delar eller skär itu något, utan tidigare kunde verbet skära nämligen också betyda att rena eller tvätta något (jämför med skärselden där man renas från sina synder), och syftar under skärtorsdagen tillbaka på den sista måltiden som Jesus åt med sina lärjungar. Bibeln berättar att han då tvättade deras fötter, vilket var uppseendeväckande eftersom det egentligen bara var tjänare som tvättade fötter på sådana som stod högre i rang. Och här får alla ni som någon gång sagt att ni skärade någonting (istället för skar) äntligen rätt – det här verbet böjs nämligen med skärade i preteritum! Ordet skär i sig kunde också betyda ren eller vacker förut – det är det vi åsyftar när vi sjunger Jungfru, jungfru, jungfru, jungfru skär.

Sista dagen i veckan före själva påsken är långfredagen, vars ursprung är precis så logiskt som det låter – under långfredagen korsfästes Jesus och för honom blev dagen ett långt lidande. Eftersom man enligt traditionen inte fick göra något ”roligt” på långfredagen (fram till 1969 fanns det till och med en lag som förbjöd dansställen, biografer och liknande att ha öppet under långfredagen) kom dagen även att kännas lång för gemene man, vilket har gjort att namnet än mer passande för många.

Var ligger Blåkulla?

Påskrelaterade ord är förstås koncentrerade mycket till religion, men ett av orden från den hedniska traditionen som brukar väcka viss nyfikenhet är Blåkulla – platsen dit traditionen säger att häxorna flög på sina kvastar på skärtorsdagen. Varifrån namnet kommer är inte helt fastställt, men den ledande teorin är att det är en försvenskning av det tyska Blocksberg, dit tyska häxor och troll har åkt i århundraden. Blåkulla kom även att användas som synonym för helvetet – i slutet av 1700-talet drog till exempel Olof Kexél till med svordomen drag åt blåkulla med er galenskap. Kom också ihåg att blått för i tiden kunde betyda svart, vilket är en färg man mer spontant förknippar med häxtraditionen, till exempel med svarta katter och liknande.

Kanske undrar du över ursprunget till något annat ord som jag inte har tagit upp här? Skriv i kommentarfältet här nedanför så ska jag försöka leta reda på det. Trevlig påsk!

Senaste bloggposter

Kakor, Kekse, μπισκότα, galletas, keksit, keksi, печенье, 曲奇饼, cookies

Kärt barn har många namn. Kakor är små textfiler som sparas i din dator/telefon och med hjälp av dessa kan vi göra ditt besök på vår hemsida ännu bättre. Om du fortsätter att använda sidan så tillåter du detta.

Här kan du läsa mer om kakor och hur du tar bort dem