Regler och villkor
Påskfjädrar och påskpäron (?) – påskord vi minns och har glömt

Påskfjädrar och påskpäron (?) – påskord vi minns och har glömt

Plötsligt var de här, dagarna med alla konstiga namn – påskveckan! Undrar du varför det heter till exempel skärtorsdag och dymmelonsdag? Då rekommenderar jag mitt tidigare blogginlägg om påsken, där jag pratar just om ursprunget till bland annat dagarnas namn. I det här inlägget tänkte jag fokusera mer på några påsksymboler och några glömda påskord.

Publicerad 2017-04-10

Tuppar och hönor

Det är ingen hemlighet att hönsfåglarna får mycket uppmärksamhet under påsken: det fullkomligt kryllar av ägg, kycklingar, hönor och tuppar. Ordet tupp har samma ursprung som topp och syftar på den ståtliga kammen tupparna har på huvudet. Tuppens motpart, hönan, har däremot fått sitt namn från en så kallad femininbildning till ordet hane, som till en början var en artspecifik benämning just för manliga hönsfåglar: alltså samma sak som en tupp. Med åren har hanne, alltså ordet för ett ospecificerat handjur,och hane börjat användas parallellt, och nu är det nog en god idé att specificera vilket djur du pratar om när du nämner hane – det är långt ifrån självklart för alla att det handlar om en tupp.

En diskussion som blivit större de senaste åren är fjädrarnas vara eller icke vara i påskpyntet, och många kommuner har valt att helt avstå från att pynta med fjädrar av djuretiska skäl. Ordet fjäder har kommit till svenskan via flera andra språk och har sitt ursprung i grekiskans πτερόν, som betyder vinge.

Det unga videt

Ett annat vanligt påskpynt är videkvistar. Och visst är det ett härligt vårtecken med de söta små videkissarna! Eller sälghängen som de också kallas. Kisse i ordet kommer faktiskt från smeknamnet för katt – kanske tyckte man att det såg ut som små ihopkrupna kattungar som kröp fram på sälgen? Och på tal om vide – tillhör du skaran som har uppfattat videung som ett eget ord? Det är känt från Zacharias Topelius dikt och sedermera sång Sov du lilla vide ung – men just det, vide ung, inte videung. Alltså i betydelsen sov, du lilla, unga vide. Men i mina barnaöron, och uppenbarligen många andras, har videung uppfattats som ett eget ord.

Blir det något påskpäron i år?

Många av våra påsktraditioner har bevarats under lång tid, men det finns en del traditioner och ord kring påsken som har fallit bort från gemene mans kultur och språk. Det ser man ganska snabbt om man tittar på ord med förledet påsk i Svenska Akademiens ordbok, SAOB. Ett sånt ord är till exempel påskgröt, som traditionellt åts på påskaftonen eller påskdagen – det kanske inte är så många av er som äter det längre? Eller vad sägs om påskpäron, en päronsort som hade så bra hållbarhet att den höll sig till påsk? Eller det poetiska ordet påsktulpan för att beskriva hur månen såg ut under påsken?

Påsklosk är ett annat ord som fallit ur mångas vokabulär även om fenomenet kanske finns kvar – det är nämligen ett öknamn för den person i familjen som kommer sist upp ur sängen under de lediga påskdagarna. Jag har nog själv gjort mig skyldig till att vara påsklosk några år … Och sist men inte minst: påskskräcken på Gotland – en ”utklädd person som går omkring och begär påskägg av barn under hot att ge ris”. Påskskräck var ordet! Någon traumatiserad gotlänning som kan berätta mer om denna läskiga tradition? Kanske det inte är helt av ondo att en del traditioner faller bort med åren …

Senaste bloggposter

Cookies

Vi använder cookies för att göra ditt besök på vår webbplats ännu bättre. Genom att fortsätta
använda webbplatsen så godkänner du detta.