Regler och villkor
Hur språket påverkar vårt beteende

Hur språket påverkar vårt beteende

Inom språktjänstbranschen har vi sedan länge vetat att språk spelar en stor roll i våra liv och att anpassning till målgrupp och kultur är avgörande, men det känns extra roligt när forskningen ger nya aspekter på gamla sanningar. Det språk vi använder reflekterar vår omvärld och det vi har behov av att uttrycka, men enligt nyare forskning finns det mycket som tyder på att vårt språk i sin tur även påverkar hur vi tänker och agerar. Vårt språk ställer helt enkelt egna krav på hur vi förhåller oss till vår omvärld.

Publicerad 2015-01-19

Olika språk, olika krav

Olika språk hanterar företeelser olika. I svenskan gör vi exempelvis skillnad på mormor och farmor, vilket man inte gör i t.ex. franskan – grand-mère. På norska kan man å andra sidan välja antingen det mer informationsneutrala bestemor eller någon av de mer avslöjande beteckningarna mormor eller farmor.

engelska pratar man om uncle och på svenska om farbror eller morbror, medan man på kinesiska måste man vara mer välinformerad. Man behöver dels veta om det är på mors eller fars sida, men också om det är via släkt eller ingifte. Och om man pratar om sin fars bror måste man även veta om han är äldre eller yngre än ens pappa – och allt detta innan man kan yttra sig överhuvudtaget!

Det finns till och med språk som inte använder höger, vänster, bakom, framför o.s.v. utan alltid refererar till väderstrecken: – Nej, inte inte den skålen utan skålen nordväst om kaffekannan?. Tillhör man den gruppen blir man alltså redan från barnsben drillad att i alla situationer hålla reda på väderstrecken och kunna orientera sig.

Grammatiken påminner oss hela tiden

Forskaren och beteendeekonomen Keith Chen är själv tvåspråkig och började fundera över hur dessa språkliga krav påverkar hur vi tänker och agerar. Chen menar att någon som talar kinesiska i möjligaste mån ser till att ha koll på släktförhållanden eftersom språket i sin tur kräver informationen så snart man ska tala om en släkting. En engelsktalande individ behöver däremot inte göra det för språkets skull och håller sig därför inte informerad på samma sätt. Språket påverkar med andra ord även beteendet. Chen menar att varje gång grammatiken ger oss en mental påminnelse påverkar den också hur vi tänker och beter oss.

Tidsbegreppen och hur vi ser på framtiden

Chen och hans forskargrupp har bl.a. fokuserat på tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid samt människors benägenhet att spara pengar för framtiden. Resultaten pekar på att med språk som använder specifika grammatiska former för framtid påminns man ständigt om att framtiden är separerad från nutiden och man blir mindre benägen att komma till skott med att t.ex. spara pengar. Man ser helt enkelt framtiden som längre bort och får svårare att se framtida fördelar av att göra en insats idag. Samtidigt gäller förstås det omvända: talar man ett språk som inte gör samma distinktion har man lättare för att göra saker idag som ger fördelar framöver, exempelvis spara pengar, sluta röka, börja motionera o.s.v.

Vill du höra mer om Keith Chens intressanta forskning rekommenderar jag hans TED-föredrag.

Senaste bloggposter

Cookies

Vi använder cookies för att göra ditt besök på vår webbplats ännu bättre. Genom att fortsätta
använda webbplatsen så godkänner du detta.