Varför klappar våra julklappar?

Varför klappar våra julklappar?

Nu när den traditionstyngda julen står för dörren tänkte jag ta tag i vad som blivit något av en jultradition för mig på Semantix – att blogga om julrelaterade ord. Tidigare år har jag skrivit bland annat om varför Staffans häst var äppelgrå och hur Malta gjorde sitt intåg på våra julbord, och i år är det dags för nya ord.

Publicerad 2017-12-19

Klappen som blev en present

Kanske är du den som hade alla julklappar inköpta och inslagna redan första advent, eller den som står i panik på bensinmacken dan innan julafton och köper spolarvätska till din pappa. Eller så väljer du kanske att inte köpa julklappar alls. Men vet du varför det heter just julklapp? För att få svaret på det får vi gå tillbaka några hundra år i den svenska julhistorien, till 1700-talet, då man inte satt efter Kalle Anka och väntade på att någon tomte skulle komma och dela ut presenter. Istället gick man fram till ett hus, klappade (alltså knackade) på dörren, öppnade den, slängde in en present, och sprang sen därifrån. Snarare en typ av busringning alltså, fast med present. Eller present och present – vanligast var att man slängde någon typ av skämtgåva i stugan, till exempel ett vedträ eller en halmfigur. Det är härifrån själva ordet julklapp kommer: från klappandet på dörren vid jul.

Så: julklappen är egentligen ett gammalt hederligt busstreck. Kanske det skulle kunna tas upp igen, som ett led i att minska konsumtionshetsen? Testa att slänga in en vedklabb i mosters lägenhet istället och se vad som händer! Och glöm inte att hänvisa till gammal hederlig tradition.

Lusse – helgon eller djävul?

Få av oss går igenom december utan att äta några lussekatter. Men varför heter det lussekatt? Ja, det är faktiskt ganska omdiskuterat. Förledet lusse härleds allt som oftast till Lucia. Men faktum är att det också kan härledas till Lucifer, som är ett annat namn på djävulen. Den ledande teorin om varför det heter lussekatt är att den har fått sitt namn från en tysk tradition från 1600-talet. Där trodde man att djävulen gick runt utklädd till katt och straffade små barn. Eftersom han var ljusskygg kunde man (eller ibland ”Jesus”) därför ge barnen bullar (senare gärna med saffran så att de liksom lyste), som de kunde skrämma bort honom med. Denna kattmaskerad ska därför ha gett efterledet katt. Det som talar för den här teorin är att lussekatt på vissa håll i Sverige har kallats dövelskatt eller dyvelskatt, som definitivt betyder djävulskatt (där ser man också likheten med engelskan devil).

Såg ni förresten årets skräll lussekorven – en korv mellan två skivor lussekattsbröd? Faktum är att ordet lussekorv användes redan i slutet av 1800-talet. Men då handlade det inte riktigt om samma korv som har varit på tapeten i år. SAOB beskriver det som en ”korv som (i vissa trakter) förtäres på luciadagen”. Det ni! Kanske dags för Luciatågen att uppgradera och bjuda på salami nästa år?

Marsipan i en liten ask

När vi ändå är inne på godsaker kan vi ju också nämna klassikern knäck, som funnits i våra medvetanden åtminstone sedan 1700-talet. Det kommer helt enkelt från ordet knäcka, att bryta något, även om ordböckerna inte riktigt visar på vilket sätt man knäcker knäcken. Kanske är det på grund av ljudet när man äter det. Förut kunde man säga ”knäcka på något”, det vill säga att tugga på något hårt eller knapra på något. Den julrelaterade marsipanen har gjort en liten längre resa för att nå hit till Sverige. Ordet kommer ursprungligen från italienskans marzapane och betyder egentligen liten ask, och syftar till asken man förvarade godsakerna i.

Den smällande karamellen

Jag hade också tänkte ta upp den största julrelaterade ordnyheten för mig i år, nämligen bakgrunden till ordet smällkaramell, men efter en snabb gallup i min omgivning har det visat sig att ordet för de allra flesta är självförklarande, och att det bara är jag som är lite efter. För mig har nämligen en smällkaramell alltid varit en sån där tråkig sak gjord på toalettpappersrullar som man pyntar med silkespapper (och dessutom pyntar otroligt fult, om man har min obefintliga estetiska förmåga) och hänger längst ner i granen så att de inte ska synas.

Men vad jag inte visste var att en del smällkarameller SMÄLLER när man drar i dem, och att det är därifrån de har fått sitt namn. Dessa förekommer fortfarande i Sverige, men är kanske vanligare i bland annat Storbritannien där de kallas christmas crackers. Självklart för de flesta verkar det som, om än inte för mig som tydligen är uppväxt i en smällfri kultur och verkar vara sist på bollen när det gäller det här. Men det kanske är förlåtet så här i juletid.

Lovisa Jakobsson
Lovisa Jakobsson In-house Translator

Lovisa arbetar som internöversättare och språkkonsult på Semantix. Hon arbetar framförallt med översättning från finska till svenska, granskning av text samt med sociala medier. 

Kategorier