Vem bestämmer över svenskan?

Vem bestämmer över svenskan?

Ett levande språk utvecklas hela tiden. Nya ord tillkommer och gamla faller bort. Och vilka ord som används och hur de används kan skapa livliga debatter bland språkanvändarna själva. Så det blir lite tydligare? Men vem är det som faktiskt bestämmer hur svenskan ska se ut?

Publicerad 2017-05-17

Jag skulle säga att det finns tre riktigt tunga namn som påverkar det svenska språket, nämligen

1)      språklagen

2)      Språkrådet

3)      Svenska Akademien(s ordlista).

Fast till syvende och sist är det användarna – det vill säga du och jag – som bestämmer hur svenska språket utvecklas. Men låt oss ta det från början.

Vad säger lagen om språk?

Sedan år 2009 har vi en språklag i Sverige. När det gäller svenskan säger lagen bland annat att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Här har offentlig verksamhet en skyldighet att använda svenskan och att använda svenskan på det sättet. Det är det som kallas klarspråk i språkvården, och på det sättet påverkar lagstiftningen språket. Du kan läsa mer om det viktiga klarspråksarbetet här.

Svenska Akademien ger ut ordlista med tyngd

Svenska Akademien grundades 1786 med syftet att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". Som en del i detta arbete ger de ut flera böcker över svenska språket, bl.a. Svenska Akademiens grammatik och Svenska Akademiens ordbok (SAOB), men den kändaste boken är nog Svenska Akademiens ordlista, SAOL.

SAOL anger stavning, uttal och böjning av svenska ord och har genom åren blivit normerande för det svenska språket (och en bibel för alla som har spelat till exempel Alfapet eller Wordfeud).

Det man ska komma ihåg är att även om SAOL är ett tungt namn i språkvärlden är det en myt att ett ord inte ”finns” om det inte finns med i SAOL. I den senaste upplagan av SAOL tillkom 13 000 nya ord och 9 000 ord togs bort. Men de 9 000 ord som togs bort har ju inte bara upphört att existera, utan det är användningen av dem som har minskat, och därför finns de inte med i ordlistan längre. Dessutom har svenskan enorma sammansättningsmöjligheter, så alla sammansättningar får omöjligt plats i ordboken. Därför hittar du till exempel inte ord som fotbollsträning, men det är förstås ändå ett ord.

Språkrådet ger språkrekommendationer

Språkrådet är en del av Institutet för språk och folkminnen och är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. De följer svenskans och minoritetsspråkens utveckling i Sverige och ger råd i språkfrågor i böcker, sin frågelåda och i sociala medier (själv älskar jag Språkrådets Twitterkonto – snabba frågor, snabba svar!). Råden kan handla om allt från ordval till grammatik, meningsbyggnad och punktlistor.

För mig som språkkonsult är Språkrådet den trygga hamnen och deras rekommendationer har otrolig tyngd. Det man ska komma ihåg är att även om viss svensk språkvård är normativ – att den berättar hur språket bör vara – så ligger fokus i språkvården på att vara deskriptiv – det vill säga att beskriva hur språket faktiskt ser ut. Språkrådet ger därför oftast inte absoluta ”så här får du inte göra, du måste göra så här”-anvisningar, utan rekommendationer om hur svenskan bör användas.

Det är användarna som utvecklar språket

Språket är i ständig förändring och det är vi – användarna – som bestämmer hur språket ska utvecklas. Du kan hitta på eller låna in ett ord, och om tillräckligt många börjar använda det så kommer det till slut att hamna i SAOL. Ta till exempel det omdiskuterade ordet hen – det var inte Språkrådet eller SAOL som ”kom på” det ordet och sa att det skulle börja användas. Det var när talarna av svenska språket hade börjat använda det i tillräckligt hög utsträckning som det efter ett tag kom med i rullorna. Och detsamma gäller för åt andra hållet – när ett ord slutar användas trillar det till slut ur rullorna.

Så: det finns många instanser som kan hjälpa oss att hitta rätt i språkdjungeln. Men hur svenskan ska se ut – det bestämmer du och jag.

Lovisa Jakobsson
Lovisa Jakobsson In-house Translator

Lovisa arbetar som internöversättare och språkkonsult på Semantix. Hon arbetar framförallt med översättning från finska till svenska, granskning av text samt med sociala medier. 

Kategorier

Senaste bloggposter