Regler och villkor

Lovisa Jakobsson

In-house Translator

Lovisa arbetar som internöversättare och språkkonsult på Semantix. Hon arbetar framförallt med översättning från finska till svenska, granskning av text samt med sociala medier. 

Inlägg av Lovisa Jakobsson

Har du några barn i din bekantskapskrets som du följer i sociala medier? Då har du högst troligen sett exempel på kidish, barn och ungdomars ”språk”. Då kanske du också tycker att det är svårt att uttyda vad de menar med t.ex. idgaf[1]? Lugn. Det finns hjälp att få. Du kan också lära dig förstå kidish!


[1] Idgaf = I don’t give a fuck (”jag bryr mig inte”)

Ett levande språk utvecklas hela tiden. Nya ord tillkommer och gamla faller bort. Och vilka ord som används och hur de används kan skapa livliga debatter bland språkanvändarna själva. Så det blir lite tydligare? Men vem är det som faktiskt bestämmer hur svenskan ska se ut?

I och med det buffébord med plattformar som internet har introducerat skriver och läser fler människor mer text idag än någonsin förr. Det är en fantastisk utveckling! Men hur många skriver rätt? Jag granskar mycket text i mitt jobb och här har jag samlat tre vanliga fel som folk gör när de skriver. Har du koll på de här skrivreglerna?

ÄNTLIGEN är den här – Språkrådets nyordslista! Först och främst måste en sak klargöras: Språkrådets årliga nyordslista är ingen lista på nya av staten godkända ord som ”får” eller ”ska” användas, vilket många upprörda verkar tro. Det är inte heller ord som kommer att komma in i ordlistan SAOL, som Svenska Akademien ger ut. Språkrådet sammanställer sin nyordslista helt enkelt för att upplysa om nya ord, eller ord som börjat användas i mycket högre utsträckning under året.

Letar du efter något att pigga upp julfirandet med? Look no further! Här har du blogginlägget du behöver när det börjar bli lite däst stämning bland släktingarna kring julbordet. För vad piggar inte upp mer än lite intressant fakta om julord?! Åtminstone kan det pigga upp alla språkintresserade, och med glada språknördar är väl ändå julen i princip räddad.

Den 11‒12/2 arrangerades företagseventet Togetherav Elia, European Language Industry Association, i Barcelona. Fem representanter från Semantix var på plats, nämligen de fyra internöversättarna i Sverige samt Semantix chef för leverantörsarbetet inom översättning, Elin Ward.

Nu när hösten börjar smyga sig på är det väl perfekt att krypa upp i soffan med en härlig bok. Och för dig som är språknörd – vad passar bättre än böcker om språk? Här får du några tips på både användbara och roliga böcker!

Det finns många intressanta aspekter av språk, och en som jag tycker är särskilt intressant är ett fenomen som kallasfolketymologier.Folketymologier är enspråklig ombildningsprocess. Det handlar om att talarna av ett visst språk förändrar ord eller uttryck ‒ ofta ett låneord men inte alltid ‒ genom att anpassa dem till språkliga element i språket de talar.

I julas skrev jag ett inlägg om julrelaterade ord. Nu när det har blivit dags för nästa stora traditionstyngda högtid, påsken, tänkte jag göra detsamma med den. Och varför inte gå rakt på sak och börja med det mest uppenbara: varifrån kommer ordet påsk?

Lokalisering är en viktig del vid översättning av texter, men det är inte alltid helt lätt att greppa vad det innebär. Kort sagt kan man säga att lokalisering handlar om att anpassa någonting språkligt och kulturellt till lokala förhållanden. I det här inlägget fokuserar jag på det rent språkliga perspektivet, men vi har tidigare publicerat flera andra blogginlägg som rör lokalisering.

Julen är en traditionsbunden tid, och det märks – inte minst i språket! Min kollega Synnöve har i några tidigare blogginlägg pratat mycket om terminologi, vilket har fått mig som språknörd att tänka på att vi faktiskt har en typ av kollektivjulterminologii vårt land, en terminologi som dessutom är ganska utmanande att översätta.

Var talar man svenska? För de flesta av oss blir svaret förmodligen direkt Sverige när vi hör den frågan. Det är inte så konstigt, eftersom majoriteten av alla svensktalande bor här. Å andra sidan är det alltför många av oss som glömmer bort vårt grannland Finland, där det bor nästan 300 000 personer som har svenska som modersmål. Finländare med svenska som modersmål kallas finlandssvenskar.

Cookies

Vi använder cookies för att göra ditt besök på vår webbplats ännu bättre. Genom att fortsätta
använda webbplatsen så godkänner du detta.