Synnöve MT.

Synnöve MT.

F.d. Services Specialist

Med nästan ett helt yrkesliv inom språktjänstbranschen har hon hunnit vara involverad på de flesta kanter. Hon har arbetat i rollen som tjänstespecialist för översättningstjänster. 

Inlägg av Synnöve MT.

Alla företag och verksamheter är beroende av hur deras kunder uppfattar dem – det är vi väl eniga om. Vad är det då kunderna uppfattar och varför? Generellt sett är det allt det du själv basunerar ut, vilket snabbt leder till nästa fråga: Hur stor kontroll har du över hur andra uppfattar ditt företag, dina tjänster och ditt varumärke? På alla kontaktytor? Och hur kan du få de där 41 % på din sida?

Kraftuttryck väcker många känslor, men oavsett vad vi personligen tycker om dem så är de en integrerad del i allas våra språk, vilket i sin tur betyder att de är viktiga att ha kunskap om. Uppskattningsvis är i snitt 0,3–0,7 % av allt vi säger i vardagligt tal svordomar– även om vissa förstås svär mycket oftare än andra – upp till ca 3 %, säger forskningen. Som jämförelse kan nämnas att de personliga pronomina utgör ungefär 1 % i talat språk.

Om ni frågar mig, så tycker jag att somrar med fördel ska tillbringas på hemmaplan här i Norden – ingenting är så underbart som somrarna här. Ljuset, grönskan och atmosfären är oslagbara. Jag kan varmt rekommendera turer ut på mer okända vägar: åk ut i skärgården men välj kanske den finska istället, vandra mellan Norge och Sverige i vår gemensamma fjällvärld, ta en färja till valfritt grannland och gör det mesta av vår närhet till varandra och vårt geografiska läge.

Om ni planerar en tur till något av våra nordiska grannländer kanske jag kan få skicka med lite språklig bra-att-veta …

Efter att vi beskrivit begreppet internationalisering har turen nu kommit till lokalisering. Den allmänna definitionen av lokalisering brukar uttryckas ungefär så här:den process där man kulturellt anpassar en produkt eller tjänst från ett språk till ett annat.

Sveriges används i offentliga sammanhang ofta förkortningen BKS som är ett samlingsnamn för bosniska, kroatiska och serbiska. Anledningen till samlingsnamnet är att dessa språk ligger nära varandra och att man kan kommunicera information på BKS och talare av alla tre språken kan förstå. Det är ett effektivt och hanterligt sätt för svenska myndigheter att nå ut, men självklart så finns det såväl likheter som olikheter språken emellan.

En gång började jag plugga ryska och alla sa: ”Åh, vad svårt, de har ju ett konstigt alfabet!”. Jag kommer inte ihåg hur förskräckt jag var över just det kyrilliska alfabetet (АаБбВвГгДдЕеЖжЗзИиЙйКкЛл …) men jag vet att jag mycket snart upptäckte att alfabetet var det minsta hindret för att lära mig ryska – antalet genus, kasus och diverse ordformer i kombination med vissa mer svåruttalade ljud (ы) var helt klart större utmaningar.

Få ord är väl så omstridda i svensk språkhistoria som det personliga pronomenet hen. Man må tycka om det eller inte, använda eller undvika det, omfamna eller ignorera det, men det är ett välkommet tillskott till många översättares vokabulär av den enkla anledningen att det är ett effektivt litet ord.

En av de vanligaste frågorna våra projektledare ställer till dig som beställer översättning är:

Vill ni ha brittisk eller amerikansk engelska?

Ibland kan vi få ett rakt och snabbt svar eftersom det inte råder några tveksamheter om var den färdiga texten ska användas: ”Amerikansk! Vi ska på mässa i Houston med det här broschyrmaterialet.”

Vi kan väl ganska enhälligt konstatera att emojier idag är en integrerad del av gemene man och kvinnas vardag. De flesta av oss använder dem, och även om vi inte gör det så ser vi dem åtminstone både här och där varje dag. Vi använder dem för att förkorta texten enligt credoten bild säger mer än tusen ord, men också för att underlätta kommunikation genom att ge ytterligare en känsla för vad vi som avsändare menar. Men betyder det att man alltid kan och ska använda emojier, i alla typer av texter och till vem som helst?

Internet är något som radikalt har förändrat såväl arbetsvillkor som arbetsmöjligheter för många av oss. Vi kan arbeta på distans under mer sammanhängande perioder eller tillfälligt någon dag av olika anledningar. En enormt positiv effekt är att vi har möjlighet att arbeta i virtuella arbetsgrupper med exempelvis kollegor från andra kontor eller till och med andra länder.

Ibland kan det av olika anledningar vara opraktiskt, oekonomiskt eller finnas andra hinder för att en tolk ska kunna infinna sig fysiskt till ett tolkningstillfälle. I vissa fall kan vi lösa det med en telefontolk, men ibland är inte heller det riktigt vad som behövs. Traditionell videtolkning kan i vissa fall också vara svårt att få till på grund av brist på rätt utrustning. Just för dessa tillfällen har vi uppfunnit en smart och mycket enklare lösning … (trumvirvel):

Om du någon gång har skrivit en längre text så vet du hur viktiga rubrikerna är för att dela in texten, leda in läsaren och på så sätt underlätta läsningen och informationsinhämtningen. Du vet också att det inte alltid är helt enkelt att skapa bra rubriker som ger rätt information och samtidigt väcker intresse. Är utrymmet dessutom begränsat blir uppgiften ännu svårare. Allt detta har gjort att rubriker i vissa avseenden följer egna regler, egen grammatik och till och med har utvecklat ett helt eget ordförråd.

Allt fler i världen är två- eller flerspråkiga eftersom vi som människor rör på oss allt mer på grund av såväl konflikter som självvalda anledningar som arbete och utbildning – och då lever vi i en värld där redan en majoritet av länderna är flerspråkiga till att börja med. Sanning å säga så är det ganska få länder som är traditionellt enspråkiga, och det förändras fort.

Den 19 oktober 2012 hölls det första konstituerande mötet i branschföreningen Språkföretagen. Det var Almega som tillsammans med ett antal företag från branschen tog initiativet – man såg helt enkelt att det fanns både ett gemensamt intresse och ett utrymme för en branschförening som kunde tillföra värdefull kunskap och erfarenhet i såväl stort som smått.

Semantix har vi ett bokningssystem för myndighets- och advokattolkning som vi gett namnet eTolk. Systemet är utvecklat för att kunna ge bästa möjliga service till dig som beställande kund. Min kollega Anna Ahlin Blankenburg är systemförvaltare för just Semantix bokningssystem eTolk, så jag tänkte: Vem är mer lämpad än Anna att ge lite mer information om det?

Uppfunna ord

Jag funderar ganska ofta över varifrån ord kommer och vem som uppfann dem. Jag är i och för sig extra intresserad av ord och språk till att börja med – vilket för övrigt sannolikt är en starkt bidragande orsak till att jag arbetar i den här branschen – men undrar vi ibland inte lite till mans och kvinns vem som hittade på ett ord? Och varför?

Emoji-symbolerna har funnits längre men kan anses vara allmängods sedan 2011. Idag kan man använda dem inte bara i mobiler utan i alla möjliga andra medier och kommunikationskanaler. Till exempel innehåller idag nästan hälften av all text på Instagram emojisymboler. Emojier ersätter i allt högre grad internetslang (till exempel uttryck somLOL) och vi använder dem mer och mer – över hela världen – men hur vi använder dem skiljer sig åt.

För alla oss som av olika omständigheter någon gång tvingats att amatörmässigt tolka på släktkalas eller besök på semesterrestauranger står det fullständigt glasklart att det är svårt –JÄTTESVÅRT! Uppgiften är nästan övermänsklig och man önskar verkligen att man hade en superhjärna!

Vi har väl alla noterat att vissa språk är mer ordrika, bokstavsstinna och har komplicerad grammatik som kräver sina konstruktioner medan andra språk är mer pang på rödbetan. Vid översättning ställs detta i viss mån på huvudet, eftersom det är vanligt att alla språk, oavsett hur ordrika eller karga de är i vanliga fall, blir längre vid översättning.

I Sverige talas det uppskattningsvis cirka 200 olika språk. Vi har svenska som huvudspråk, men många av oss har även andra språk med oss i bagaget. Svenska är det språk i Sverige som uppskattas ha flest antal talare, och efter svenska kommer finska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), arabiska, kurdiska, spanska och farsi för att nämna de största. Vi har även fem nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), romani (romska) och jiddisch. Dessutom har svenskt teckenspråk en särskild ställning.

EU har en världsunik språkpolitik. EU har många officiella språk och alla 24 officiella språk har samma status och värde, vilket gör EU:s språkpolitik världsunik. Den allra första EU-förordningen, Rådets förordning nr 1, listar de första officiella språken och beskriver hur de ska användas.

För länge sedan var min morfar på resa och kom i kontakt med en grupp vävare på en avlägsen plats i Asien. Han fascinerades av mängden mönster de vävde och frågade en av vävarna hur många mönster han kunde. Vävaren svarade att det hade han ingen aning om, han bara plockade fram dem ur magen när han vävde.

Till skillnad mot internationalisering och lokalisering inkluderar globalisering alla steg som krävs för att nå en global marknad. Den allmänna definitionen av globalisering brukar uttryckas ungefär så här: en process som innebär att världens länder knyts närmare varandra.

Inom språktjänster nämns ofta begreppen lokalisering, globalisering och internationalisering. Vi börjar med att beskriva internationalisering, vilket är ett samlingsbegrepp som används inom en mängd områden och som kan ha många olika betydelser beroende på sammanhang.

Vi får ofta frågor om vad det är för skillnad på tolkning och översättning. Även om det är självklart för oss så är frågan berättigad eftersom både översättare och tolkar arbetar med språk och att överföra betydelse från ett språk till ett annat. Rent konkret arbetar dock tolkar och översättare med olika sidor av problemlösningen: översättare arbetar med det skrivna språket och tolken det muntliga.

Min kollega Sara Eriksson är projektledare på översättningsavdelningen på Semantix Stockholmskontor. Från slutet av januari fram till och med maj brukar hon ägna en stor del av sin tid åt årsredovisningar – eller rättare sagt åt att se till att årsredovisningar blir översatta. Just översättning av årsredovisningar är lite speciellt och därför tänkte jag att Sara skulle få tillfälle att berätta mer.

Visste ni att smilisen :-) fyllde trettio år för några år sedan? Kusinen emojiär inte lika gammal men blir allt vanligare, vilket antagligen hänger ihop med smarttelefonernas spridning. Båda fyller de en viktig funktion, eftersom de är en förlängning av de tonfall och ansiktsuttryck som inte syns i textmeddelanden. Frågan är om de inte utvecklats från att komplettera det vanliga språket till att bli ett helt eget språk?

Inom språktjänstbranschen har vi sedan länge vetat att språk spelar en stor roll i våra liv och att anpassning till målgrupp och kultur är avgörande, men det känns extra roligt när forskningen ger nya aspekter på gamla sanningar. Det språk vi använder reflekterar vår omvärld och det vi har behov av att uttrycka, men enligt nyare forskning finns det mycket som tyder på att vårt språk i sin tur även påverkar hur vi tänker och agerar. Vårt språk ställer helt enkelt egna krav på hur vi förhåller oss till vår omvärld.

Den mänskliga hjärnan är förinställd på att hela tiden sortera och skapa mönster i de intryck vi bombarderas med. Vi människor är dessutom vanedjur – vi tycker om att känna igen oss och har vi en gång gjort ett val är det mycket som ska till för att vi ska ändra oss. Det här är mänskliga drag vare sig vi vill eller inte.

Jag har i tidigare inlägg skrivit om terminologi och termarbete och även beskrivit vilken viktig och integrerad del det är i allt språkarbete. Men om man spetsar till det skulle man kunna säga att terminologi är avgörande för all vår språkliga interaktion, såväl hemma som på jobbet – vi kommunicerar ju en stor del av vår vakna tid. Hur vi benämner saker och ting spelar alltid en roll för förståelsen, vilket i sin tur är målet med kommunikation, eller hur?

Genom att använda en enhetlig terminologi och på så sätt bli tydlig och koncis stärker man inte bara företagets profil och varumärke, man underlättar också för kunder och serviceenheter.

I arbetet med att översätta ett material räcker det inte alltid med att lokalisera bara textinnehållet – även det visuella kan behöva lokaliseras. Här delar jag med mig av några praktiska tips på hur du kan hantera text som är relaterad till bilder och kontrollera att bildmaterialet är kulturellt gångbart.

En konsekvent och välvald terminologi stärker ett företags profil och varumärke – det gäller oavsettspråk. Det underlättar även för läsaren att förstå materialet. Trots det är terminologi ofta ett eftersatt område som ger många företag dåligt samvete.

En översättare använder dagligen olika typer avordlistor, terminologidatabaser och andra verktyg för att få hjälp med specialterminologi inom olika områden, men faktum är att vi är många som skulle ha nytta av dessa verktyg även i vårt arbete. Många av oss skriver eller läser ibland saker vi inte är experter på, eller läser på språk vi inte behärskar lika bra som vårt modersmål. Då kan en terminologidatabas komma väl till användning.

Ofta använder vi färger i vårt språk när vi skriver och talar, dels för att beskriva saker men också för att skapa en känsla. Det mesta runt oss har färger som ger associationer eller som är rent praktiska. Vad vi kanske inte så ofta tänker på att är att färger kan ha olika ”betydelser” på olika språk.

Lika viktigt som det är att då och då se över företagets strategier, positionering och målgrupper är det att se över vilka språk ni använder online. Det kan nämligen vara helt avgörande för hur väl ni lyckas nå era tillväxtmål.

Idag är webbplatsen ett viktigt skyltfönster för såväl företag som organisationer – faktum är att i många fall kan det vara både den främsta och enda kontaktytan. Det är inte utan att man kommer att tänka på det gamla uttrycket ”Du får aldrig en andra chans att göra ett gott första intryck”.

Vi är allt fler som använder internet för att leta efter allt möjligt. Ibland söker vi specifik information, men ibland ”fönstershoppar” vi bara och ”strosar runt”. När era potentiella kunder väl besöker er webbplats vill ni förstås ge bästa möjliga intryck.

Påskekrim

Det kanske beror på att min barndoms fjällstuga låg tätt inpå den norska gränsen. Eller kanske att jag är bokoman av födsel och ohejdad vana med en fascination för det morbida. Oavsett vilket är jag mycket förtjust i dennorskapåskekrim-traditionen – d.v.s. den tradition norrmännen har av att läsa kriminalromaner i påsktid.

Vad kan väl tänkas bättre än att vara ledig, dra till fjällen eller ut på landet med gnistrande snö (helst), strålande vårvintervarma soldagar med takdropp eller snödroppar och gnistrande brasaftnar … allt med en eller flera goda deckare på lut?

Det finns forskning som visar att både små och medelstora svenska företag använder sig av färre språk i sin kundkommunikation än motsvarande företag i andra europeiska länder.

Världen har blivit både mindre och större under de senaste decennierna och utvecklingen fortsätter. Vi är uppkopplade större delen av dygnet och gör det mesta både lokalt och globalt, och självklart gäller det i allra högsta grad även vårt yrkesliv. För vissa yrkeskategorier är det mer påtagligt än för andra.

Allas vår vardag fullkomligt vimlar av idiomatiska uttryck och ordspråk. Inte helt oväntat handlar många om språk, eftersom det är en så central del av vårt liv och oss själva. Jag har en samling favoriter och vill här nedan bjuda på ett axplock från några av världens hörn. Hoppas de faller även er i smaken.